Commerce
Home Page

Commerce
work in multinational
companies

Allmänna tjänstehandelsavtalet (General Agreement on Trade in Services, GATS), som förhandlades fram under Uruguay-rundan och färdigställdes 1994, skapade för första gången en ram för liberaliseringen av den internationella tjänstehandeln. Genom GATS-avtalet utsträckte man de tillvägagångssätt som tidigare inom ramen för GATT-avtalet (Allmänna tull- och handelsavtalet) enbart hade använts i samband med handel med industri- och andra varor, även till tjänster. Världshandelsorganisationen WTO administrerar både GATS- och GATT-avtalet.

Det ursprungliga GATS-avtalet hade en begränsad räckvidd. Det innebar ett allmänt moratorium, enligt vilket WTO-länderna enades om att inte införa nya tullar, kvoter eller andra hinder mot den internationella tjänstehandeln. Avtalet tillät också förhandlingar i undergrupper av WTO-länderna om en liberalisering av handeln i enskilda tjänstesektorer – en bestämmelse som 1997 ledde till två avtal om finansiella tjänster och telekommunikationstjänster. Det innebar också ett mandat för fortsatta förhandlingsrundor om en liberalisering av tjänstehandeln. Den första skulle inledas senast år 2000.

Dessa förhandlingar, den så kallade GATS-2000-förhandlingsomgången, startade i februari 2000. Sammanbrottet av WTOs ministerkonferens i Seattle i december 1999 och att man då inte lyckades inleda en mer omfattande förhandlingsomgång som täckte in även jordbruksprodukter och industrivaror stoppade inte GATS-2000-processen.

I handelsavtal som GATS förhandlar WTO-länderna om tidsplaner för när de åtar sig att sänka tariffer och tillämpa vissa frihandelsprinciper i enskilda sektorer. Några av dessa principer gäller utländska företags rätt att bedriva kommersiell verksamhet på marknaden i ett land (etableringsrätt), likabehandling av utländska och inhemska företag under nationell lag (likabehandling) och förbud mot diskriminering av företag från WTO-länder (mest-gynnadnations-principen).

Varje WTO-land bestämmer vilka sektorer som skall omfattas av eller undantas från GATS-åtagandena, och varje land beslutar om graden av liberalisering i tidsplanerna för åtagandena i de berörda sektorerna. Det övergripande syftet med GATS är dock att liberalisera tjänstehandeln och ge företagen i alla länder en fungerande tillgång till alla sektorer.

Under Uruguay-förhandlingsomgången planlade färre än en tredjedel av WTO-länderna åtaganden inom handelssektorn. De flesta av dessa länder var i-länder. I de allmänna kategorierna som utgör distributionstjänstesektorn har:

• 33 länder planlagt åtaganden på marknaden för detaljhandelstjänster
• 34 länder planlagt åtaganden på marknaden för partihandelstjänster
• 23 länder planlagt åtaganden på marknaden för franchising
• 21 länder planlagt åtaganden på marknaden för handelsrepresentanter.

I många fall tillåter de planlagda åtagandena höga tariffer och omfattande undantag från mest-gynnadnations-principen och likabehandlingsprincipen. Ett mål för GATS-2000-omgången är att öka antalet länder som vill liberalisera handelssektorn och utvidga åtagandena i länder som redan har planlagt sådana.

De multinationella företagen i i-länderna är några av de starkaste förespråkarna för en fortsatt liberalisering av handeln med distributionstjänster. Multinationella företag i Nordamerika och inom EU pressar regeringar runtom i världen att öppna sina detalj- och partihandelsmarknader. Företag som Wal-Mart, Home Depot, Ahold, Carrefour, Metro, Tesco och Ikea strävar efter en global dominans i sina sektorer, och vill eliminera alla hinder mot handel och investeringar i handelssektorn.

Definitionen av handelshinder som används av dessa förespråkare omfattar mycket mer än enbart traditionella tullar och kvoter. Man har siktat in sig på en lång rad nationella lagar, regler och tillvägagångssätt som hindrar expansionen av de globala distributionsföretagen. Det rör sig om:

• zonlagar som begränsar lokaliseringen och storleken av detaljhandelsinrättningar
• reklamregler som begränsar detaljhandlarnas möjligheter att göra reklam för sina varor
• skyddsregler för "kulturbranscher" (film- och förlagsverksamhet, inklusive video, musik och bokförsäljare)
• restriktioner om utländskt ägande och kontroll av distributionsföretag
• regler om affärers öppethållande
• konkurrensregler och skydd av märkesnamn
• regler för utvecklingen av den elektroniska handeln
• undantag från liberaliseringsåtaganden utifrån en "ekonomisk behovsprövning".

Med andra ord, förhandlingarna om att utvidga GATS-avtalet hotar ländernas möjligheter att själva reglera den inhemska handeln.

Dagordningen för GATS-förhandlingarna fastlades under Tjänstehandelsrådets möte i maj 2000. Tjänstehandelsrådet (Council for Trade in Services) är WTO-kommittén som skall främja förhandlingarna. I en vägledande överenskommelse bestämdes en tidsplan för förhandlingarna och medlemsländerna uppmanades att slutföra sitt arbete i tekniska frågor före utgången av mars 2001. Dessa frågor omfattar förändringar av klassifikationssystem som används för att definiera olika tjänstebranscher, och riktlinjer för hur förhandlingarna skall föras. I riktlinjerna – som var den centrala frågan under Tjänstehandelsrådets möten i juli – beskrivs samtalens omfattning och mål, förhandlingsarrangemangen och -modaliteterna, samt fastläggs en tidsfrist för när GATS-2000-omgången skall vara slutförd. (En tidsfrist fram till december 2002 har föreslagits.)

Hittills har distributionssektorn inte diskuterats under GATS-förhandlingarna. Kommittén om särskilda åtaganden (Committee on Specific Commitments), ett utskott till Tjänstehandelsrådet, förväntas dock ta upp dess klassificering under ett framtida möte. Ett annat utskott, Arbetsgruppen om inhemsk reglering (Working Party on Domestic Regulation), försöker utarbeta en uppsättning "horisontella discipliner" som skulle kunna gälla för regleringen av distributions- och handelstjänster.

Modellen för en sådan uppsättning discipliner är ett referenspapper som antogs som en del av WTO-avtalet om grundläggande telekommunikationer. I detta papper fastlades bestämmelser om reglers genomsynlighet och även en test för att avgöra huruvida regler hindrar handeln mer än nödvändigt beskrevs. Även hur regler på ett skäligt sätt skall kunna tillämpas på alternativa försörjningssätt togs upp, och utvecklingen av internationella normer för regelverk främjades. Arbetsgruppens verksamhet är avgörande för de multinationella företagens ansträngningar för att liberalisera handelssektorn genom att den riktar in sig på den slags lagar och regler som tas upp i punkterna ovan.

UNI Handel kommer att bevaka GATS-förhandlingarna och stödja medlemsförbundens ansträngningar för att skydda sina medlemmars intressen. Kontakta jan.furstenborg@union-network.org om ni har frågor eller kommentarer. Även jim.sauber@union-network.org i Washington kan svara på frågor.