|
|
Den branschvisa dialogkommittén – Handel Mötet den 21 juni 2000 Sammanfattning
I. Allmänna frågor som rör den sociala dialogen a) Uppföljning till konferensen i Lissabon (den 14 april 2000) Jan Furstenborg från UNI-Europa Commerce förklarade att konferensen i Lissabon var en mycket positiv erfarenhet och att många deltagare delade denna uppfattning. Det var betydelsefullt att arbetsmarknadens parter utifrån huvudpunkterna i diskussionerna kunde utarbeta en gemensam förklaring som undertecknades i slutet av konferensen. Den gemensamma förklaringen kommer att utgöra en bra grund för arbetet i framtiden och för kommande insatser som syftar till att anpassa handelssektorn till utvecklingen och till dagens och morgondagens utmaningar. Handel är en mycket dynamisk sektor. Tekniska och strukturella förändringar är dock oundvikliga. Det gäller att se till att denna utveckling blir positiv och gynnar sektorn, inte minst genom möjligheten att skapa högkvalitativa jobb. Arbetsmarknadsparternas strategi måste inriktas på att skapa drägliga arbetsvillkor, högprofiljobb och en tillfredsställande arbetsmiljö för arbetstagarna. Denna strategi är det enda alternativet till ett angreppssätt som innebär att man bortser från de sociala aspekterna inom handelssektorn. Strategin måste också vara aktiv och framåtsyftande och ha som mål att skapa insikt i hur de oundvikliga förändringarna kommer att påverka arbetstagarna. Konferensen i Lissabon var ett första konstruktivt bidrag till denna process. Vissa företrädare från olika fackliga organisationer och företag varnade i sina framföranden för friställningar och större nedskärningar på grund av ny teknik som till exempel självscanning - kunden registrerar själv varorna med hjälp av streckkodsläsare. De framhöll behovet av en gemensam strategi för EuroCommerce och UNI-Europa Commerce. UNI-Europa anser att den branschvisa dialogkommittén skulle kunna behandla dagens och morgondagens utmaningar, vilka fastställdes och diskuterades vid konferensen i Lissabon. Detta skulle kunna ske exempelvis på följande sätt:
Ray Baker från EuroCommerce höll med Jan Furstenborg om att konferensen i Lissabon varit en framgång. Arbetsmarknadens parter fick möjlighet att visa att de är kapabla att ta upp viktiga frågor på den gemensamma dagordningen De pågående förändringarna inom branschen sker ofta i så rask takt att det är mycket svårt att få överblick över konsekvenserna. Arbetsmarknadens parter måste därför visa återhållsamhet och noga undersöka vilka möjligheter som står till buds när det gäller att försöka anpassa sig till utvecklingen. Efter Lissabon-konferensen är det nu nödvändigt att fastställa vilka områden som skall prioriteras och föras upp på den gemensamma dagordningen: självscanning, förändringar på arbetsplatsen, fusioner och förvärv, livslångt lärande och kvalifikationer, äldre arbetstagare (inbegripet de som av olika skäl vill fortsätta att arbeta högre upp i åldrarna), förändringar på grossistsidan samt det övergripande behovet att vända blicken bortom organisationerna EuroCommerce och UNI-Europa. Samtidigt måste den gemensamma dagordningen vara fokuserad.
Man beslutade att sekretariaten skulle utarbeta ett mer konkret förslag till en gemensam dagordning utifrån slutsatserna från konferensen i Lissabon och de yttranden som görs under dagens möte b) Avtalet om att motverka rasism och främlingsfientlighet Båda organisationerna såg positivt på det nyligen slutna avtalet om att motverka rasism och främlingsfientlighet som de anser vara mycket viktigt. Sekretariaten kommer att överväga olika sätt att främja och följa upp denna gemensamma text. c) Pågående förhandlingar om distansarbete och äldre arbetstagare EuroCommerce meddelade att man nu fått in ett yttrande om utkasten från sin kommitté för sociala frågor. UNI-Europa välkomnade detta, men anmodade EuroCommerce att ta på sig en mer aktiv och konstruktiv roll i förhandlingarna.
EuroCommerce och UNI-Europa anser att det är dags att analysera genomförandet av de tidigare gemensamma texterna. Vissa bra metoder har redan införts i vissa medlemsstater. En undersökning av kopplingen mellan dessa metoder och de europeiska gemensamma texterna skulle därför kunna vara mycket användbar. Sekretariaten kommer att utarbeta konkreta förslag i denna fråga.
Undersökningen avser detaljhandel och finansiella tjänster och utförs av ett projektlag som består av företrädare för olika länder och olika slags organisationer, inbegripet UNI-Europa. Projektet startades 1999 och kommer att pågå fram till slutet av 2001. Under de tre åren kommer en detaljerad och individinriktad studie att göras av 16 kvinnor från detaljhandelssektorn och 16 kvinnor från banksektorn. Vissa preliminära resultat finns redan tillgängliga. I stort sett bekräftas den omstrukturering och teknologiska innovation som pågår inom detaljhandelssektorn. När det gäller kompetens och lärande innebär dessa förändringar en allt tydligare övergång till livslångt lärande. En allt större del av ansvaret för fortbildning flyttas över till de anställda. I vissa fall finns det metodiska och välstrukturerade fortbildningssystem på nationell nivå. Dessa kan användas som goda förebilder. Alla deltagarna välkomnade presentationen av detta projekt, som de tyckte var mycket intressant eftersom de verkade bekräfta de resultat de kommit fram till och deras analyser av de förändringar som sker inom handelssektorn. Som svar på frågor från deltagarna tillhandahöll J. Webster även följande information:
Anm.: Alla deltagare fick detaljerad dokumentation om dessa frågor. Nedan ges därför endast en kortfattad sammanfattning. a) Presentation av webbplatsen Lisbeth Olsen (Dios a/s), konsulten som leder projektet, presenterade webbplatsen för projektet ( www.e-com-project.dk )b) Lägesrapport Kim Pedersen (Dios a/s), samordnare, informerade deltagarna om de olika etapperna i projektet. c) Presentation av de fyra framtida europeiska yrkesprofilerna inom handelssektorn En översikt gavs över yrkesprofilerna, vilket slags material som använts som underlag vid utarbetandet av dem, vilka större förändringar inom handelssektorn som påverkar yrkesprofilerna, hur olika definitioner används (grundläggande och särskilda färdigheter, grundläggande och särskild kunskap, grundläggande och särskilda attityder) samt hur dessa definitioner tillämpas på de olika yrkesprofilerna. Följande europeiska yrkesprofiler har fastställts:
d) Diskussion om de europeiska yrkesprofilerna och om principerna för bra arbetsbeskrivningar Under den diskussion som följde projektlagets presentation av yrkesprofilerna påpekades det att vissa yrkesprofiler eller vissa aspekter av yrkesprofilerna redan finns inom den traditionella handeln. Därför måste man framhålla de förändringar som yrkesprofilerna behöver anpassas till, så att en anpassning till de förändringar som sker inom den europeiska handelssektorn blir möjlig. Dessutom behandlades frågan om integritetsskydd och e-rättigheter för e-arbetstagare samt behovet av att göra en god bedömning av de olika arbetsuppgifter som ingår i arbetsbeskrivningen på små och medelstora företag. Man beslutade att resultaten av dagens diskussion skulle ingå i de arbetsdokument som skulle läggas fram för styrgruppen, så att den kunde fatta ett beslut vid nästa möte. e) Krav på kommande fortbildningsprogram Deltagarna var eniga om att man fullt ut skulle prioritera utvecklingen av innehållet i de fortbildningsprogram som skall utarbetas för de yrkesprofiler som väljs ut av styrgruppen. De ansåg också att man vid ett senare tillfälle skulle besluta om den slutliga utformningen av dessa program och om undervisningsmetoder. I linje med tidigare förklaringar meddelade deltagarna återigen att fortbildningsprogrammet främst syftade till att utarbeta riktlinjer (innehållet i ett program) som ger olika slutanvändare möjlighet att tillämpa dem i praktiken i syfte att anpassa befintliga yrkesprofiler till de ändrade behoven och därigenom ge de anställda möjlighet att anpassa sig till den förändrade arbetsmiljön. f) Presentation av situationen i Spanien M. Devesa (EuroCommerce, CEC/CCC, Spanien) redogjorde i detalj för den situation som råder i Spanien när det gäller fortbildning. Han betonade att fortbildning i e-handel fortfarande utgör en mycket liten andel av de befintliga fortbildningsprogrammen. Deltagarna välkomnade denna presentation som tydligt visar att det finns ett behov av att utarbeta ett europeiskt fortbildningsprogram som kan anpassas till den nationella situationen, eftersom det ofta råder mycket stora skillnader mellan länderna. ***** Deltagarförteckning: EuroCommerce: R. Baker, M. Devesa, L. Ford, H. Jöris, H. Leal, C. Maes, L. Markowitsch, J. Matz, P. Mattera, C. Richter, A. Wirmer UNI-Europa Commerce: A. Cauda Tortay, F. Dias da Silva, A. Francescini, H. Gartz, J. Furstenborg, E. Reichelt, A. Rodriguez Bonillo, L. A. Ruiz Cardin, A. Selin, M. Simonsen, P.E. Tobiasen, S. Veh Dios a/s: L. Olsen, K. Pedersen Trinity College, Dublin: J. Webster Europeiska kommissionen (GD EMPL/D.1): H. De Clerck
|
||
|
E-mail
addresses: |
