1. Den europeiska handeln
är en oundgänglig länk mellan producenterna och EUs 370 miljoner
konsumenter. Den omfattar en tredjedel av alla företag och
sysselsätter 20 miljoner människor inom EU. Handel och distribution
genererar 14 % av det mervärde som skapas i Europa. Betydelsen av
denna bransch ligger i den service som den erbjuder konsumenterna. Den
gör det möjligt för dem att erhålla det största möjliga utbudet,
den bästa möjliga betjäningen och mesta möjliga valuta för sina
pengar. Därmed maximeras deras köpkraft.
2. Handeln är därmed en
hörnsten i EUs inre marknad. För att kunna leverera sina tjänster
kommer handeln och distributionen i Europa även fortsättningsvis att
vara beroende av anställda. Om förutsättningarna för en vidare
utveckling av en livskraftig och serviceinriktad parti- och detaljhandel
uppfylls skulle många nya arbetstillfällen kunna skapas. Det kan
hjälpa till att uppväga nedskärningar i antalet arbetstillfällen som
beror på tekniska förändringar och på strukturomvandlingen. Eftersom
den är en serviceinriktad bransch kommer handel och distribution att
fortsätta att lita till arbetskraft som en viktig produktionsfaktor.
3. I Europakommissionens
vitbok från 1993 om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning
sattes målet att skapa 15 miljoner nya arbetstillfällen fram till
slutet av århundradet. Idag, tre år senare, är EU fortfarande långt
ifrån att ha uppnått detta mål. Det finns 18 miljoner arbetslösa i
medlemsländerna, och utsikterna till en snabb minskning av
arbetslösheten ser inte goda ut.
4. Tillväxt är viktig
för att det skall skapas nya arbetstillfällen. Tillväxten har dock
ensam inte kunnat lösa arbetslöshetsproblemet. Tekniska
produktivitetsförbättringar och otillräckliga investeringar i ny
produktion inom EU är några av skälen till att det skapas färre nya
arbetstillfällen än väntat. I vissa medlemsländer har man fattat
politiska beslut som har minskat konsumenternas köpkraft. Man har
också dragit ned på investeringarna i den offentliga sektorn. Den
höga arbetslösheten i medlemsländerna har skapat osäkerhet om
framtiden, vilket har inverkat negativt på konsumtionen. På det hela
taget har tillväxten i konsumtionen varit lägre än förväntat. I
vissa fall har konsumtionen till och med gått ned. Det har haft en
omedelbar inverkan på sysselsättningen inom parti- och detaljhandeln.
En gynnsam utveckling av sysselsättningen inom handel och distribution
kräver en arbetsintensiv tillväxt och en politik som främjar
tillväxt av konsumtionen, inklusive en politik som syftar till att
hålla räntorna nere.
5. Efter att ha
genomgått en period av kraftig tillväxt mellan 1985 och 1990 visar nu
sysselsättningen inom parti- och detaljhandeln i Europa tecken på att
gå ned. Parti- och detaljhandelns möjligheter att upprätthålla sin
nuvarande sysselsättningsnivå, och att skapa nya arbetstillfällen,
kommer att bero på om det finns någon tillväxt i köpkraften, som är
tillräckligt stor för att uppväga nedgången i sysselsättningen.
Ökad köpkraft och en allmän ekonomisk tillväxt, tillsammans med nya
förväntningar bland konsumenterna, kan leda till en förändring av
handeln, och till att det utvecklas nya tjänster inom den.
6. För att främja den
ekonomiska tillväxten och skapa nya arbetstillfällen i
industriländerna, och för att behålla och skapa nya jobb inom
handeln, måste EU och dess medlemsländer ta ledningen i att stimulera
efterfrågan i OECD-länderna. Investeringarna i de gränsöverskridande
infrastrukturprojekt som föreslogs i 1993 års vitbok om tillväxt,
konkurrenskraft och sysselsättning måste genomföras inom ramen för
EUs budget.
7. Globaliseringen och
den regionala integrationen har tillsammans med en snabb utveckling av
teknik och kommunikationer förstärkt internationaliseringsprocessen
inom handeln. Detalj- och partihandelsföretagens gränsöverskridande
investeringar påverkar idag konkurrensmiljön, företagens strukturer,
butiksformaten och driftskoncepten, vilket får återverkningar på
sysselsättningen. Beroende på de existerande strukturerna i parti- och
detaljhandeln skiljer sig sysselsättningseffekterna av denna process
åt från land till land i Europa.
8. Detaljhandeln i
innerstadskärnorna i många europeiska städer har genomgått stora
förändringar under de senaste 10-20 åren. Det understryker behovet av
att bevara innerstadskärnorna. Samtidigt ser många mindre städer i
Europa sina butiker tyna bort. Effekterna av denna utveckling på den
existerande detaljhandeln, på miljön, på servicenivån och på den
kommunala ekonomin bör utvärderas.
9. Framväxten av nya
försäljningskanaler som utnyttjar nya informationsnätverk kan få
stora återverkningar på sysselsättningen i framtiden. Därför kan
det vara värdefullt att EuroCommerce och Euro-FIET diskuterar frågor
som rör informationssamhället, och att i det sammanhanget även
frågorna om inköp från hemmet, elektronisk handel, datorstödd
försäljning och andra användningsområden av informationsnätverk,
liksom Europakommissionens nya grönbok om att "Leva och arbeta i
informationssamhället – människan först" (Living and Working
in the Information Society – People First) och dessa utvecklingars
återverkningar på sysselsättningen, tas med som ett nytt ämne i den
pågående sociala dialogen.
10. Efter utgåvan av
1993 års vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning har
det föreslagits ett antal politiska åtgärder för att förstärka
konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten, och för att
förvandla denna tillväxt till nya arbetstillfällen i
medlemsländerna. Europarådets möte i Essen i december 1993 anammade
detta tillvägagångssätt genom att fastställa fem nyckelområden för
åtgärder, och de sociala partnerna uppmanades att helhjärtat delta i
den sysselsättningsfrämjande processen.
11. Den höga och
ihållande arbetslösheten i Europa understryker behovet av brådskande
och konkreta åtgärder både på europeisk och nationell nivå för att
bevara existerande arbetstillfällen och för att skapa nya. Medvetna om
att de två sociala partnerna har olika inställningar till
sysselsättningsfrågan stöder EuroCommerce och Euro-FIET EUs
ansträngningar att öka antalet arbetstillfällen. De välkomnar det
nya initiativet från Europakommissionens president att försöka få
medlemsländerna och de sociala partnerna att via den förtroendepakt
som han föreslog 1996 göra en ansträngning för att främja
sysselsättningen.
12. Rekommendationerna
från Essen och förtroendepakten är allmänna till sin beskaffenhet,
och de gäller över branschgränserna. De sociala partnerna inom
handeln betonar att man när man startar de fleråriga
sysselsättningsprogrammen måste ta hänsyn till de särskilda
omständigheter som gäller inom detalj- och partihandeln, som är
konsumentinriktade servicebranscher. För att uppnå de förväntade
sysselsättningseffekterna måste man ge sin helhjärtade uppmärksamhet
åt de sektorer som har den största sysselsättningspotentialen,
särskilt tjänstesektorn, i vilken både handel och distribution
ingår.
13.
Sysselsättningstillväxten i Europa förväntas ske framförallt i små
och medelstora företag. Inom handeln sysselsätter företagen i
genomsnitt 4,5 personer. Om det skall ske någon nämnvärd ökning av
sysselsättningen i Europa under de kommande åren måste en stor del av
den ske i tjänstebranscherna, inklusive handeln, där antalet små och
medelstora företag är särskilt stort.
14. Liksom i många andra
tjänstebranscher finns det inom handel och distribution många olika
slags arbetstillfällen. I de flesta länderna i Europa har
deltidsarbetets andel av den totala sysselsättningen inom handeln
ökat. Det kan skapa efterlängtade möjligheter, i synnerhet i länder
där ett ökande antal kvinnor försöker komma in på arbetsmarknaden.
Å andra sidan är det lika viktigt att handeln fortsätter att kunna
erbjuda ett tillräckligt antal heltidsjobb.
15. Medvetna om att de
olika företagen även i framtiden kommer att välja olika strategier
understryker de sociala partnerna inom handeln i Europa vikten av att
yrkesutbildningen som riktar sig särskilt till yrkesgrupper inom
handeln ges ökad uppmärksamhet. Yrkesutbildningen är avgörande för
att handelsföretagen även i framtiden skall ha ett serviceinriktat och
därmed sysselsättningsfrämjande utvecklingsalternativ. Det är också
viktigt att ge dem som redan är anställda inom handeln möjligheter
till vidareutbildning. Många av dessa anställda är kvinnor med en
bristande utbildning som saknar en handelsinriktad yrkesutbildning.
Även de redan utbildade anställda får inte glömmas bort.
16. EuroCommerce och
Euro-FIET är eniga om att skapandet av arbetstillfällen utgör en av
de viktigaste utmaningarna för handel och distribution. Med tanke på
att sektorn kommer att fortsätta att spela en avgörande roll för att
ge sysselsättning åt människor är det viktigt att man i den
europeiska sysselsättningspolitiken och i beslut som rör
sysselsättningen tar tillräcklig hänsyn till handeln. De sociala
partnerna inom handeln önskar därför bli konsulterade i alla
sysselsättningsrelaterade åtgärder som vidtas i Europa.
17. De sociala partnerna
inom handeln vill samarbeta med Europakommissionen och regeringarna i
medlemsländerna för att främja sysselsättningen inom detalj- och
partihandeln. De understryker vikten och värdet av deras sociala dialog
för att främja dialog, samarbete och förståelse mellan arbetsgivare
och arbetstagare och deras organisationer, något som är avgörande
för att parti- och detaljhandeln skall utvecklas på ett stabilt sätt,
för att sysselsättningen skall bevaras och främjas, och för att vi
skall fortsätta att ha livskraftiga och utvecklingsbara företag inom
handeln. De uppmanar Europakommissionen att fortsätta sitt aktiva stöd
för denna sociala dialog.
18. Den europeiska
sociala dialogen mellan Euro-FIET och EuroCommerce inriktar sig idag
alltmer på sysselsättningen. I mars 1995 bildade dessa partner en
särskild arbetsgrupp för sysselsättning. Sedan dess har det med stöd
av Europakommissionen startats en större undersökning om
sysselsättningsskapande åtgärder. Arbetsgruppen har också haft en
serie samråd med Kommissionen med avseende på utarbetandet av en
grönbok om handel och distribution.
19. De sociala partnerna
inom handeln stöder rekommendationen från Essen om att främja
yrkesutbildningen. Denna rekommendation måste gälla även för
handelssektorn. Redan 1988 manade de sociala partnerna inom handeln i
ett gemensamt memorandum, som berörde utbildningen inom den europeiska
detaljhandeln, till att man skulle ge yrkesutbildningen inom handeln
större uppmärksamhet. EuroCommerce och Euro-FIET vill dra
uppmärksamheten till detta memorandum och till de sociala partnernas
efterföljande ansträngningar att främja utbildningsprogram för
handelsyrken i Europa.
20. En omfattande,
allmän och brett upplagd utbildning är en grundförutsättning för
att få en fast anställning inom handeln, och för den vidare
utbildningen. I de flesta länderna i Europa har man gett
yrkesutbildningen och utbildningsmöjligheter för unga arbetstagare som
siktar på ett yrke inom parti- och detaljhandeln alltför lite
uppmärksamhet. I många fall har det lett till en brist på utbildad
arbetskraft, vilket har gjort att ledande handelsföretag har valt
mindre arbetsintensiva affärsstrategier än de kanske annars skulle ha
valt om det hade funnits tillgång till mer kvalificerad personal.
21. Även personer som
redan arbetar inom handeln behöver utbildning för att bevara och
utveckla sina yrkesmässiga kvalifikationer, för att kunna behålla
sina jobb och för att fortsätta att vara attraktiva på
arbetsmarknaden. Många handelsanställda har endast en kort
grundutbildning bakom sig, och för det mesta saknar de en särskild
handelsutbildning. En yrkesutbildning för handelsyrken bör därför
vara en kärnpunkt i de sysselsättningsskapande åtgärder som riktas
mot särskilt utsatta grupper på den europeiska arbetsmarknaden.
22. Det förutspås att
konsumenterna kommer att öka sin efterfrågan av tjänster.
Utvecklingen av tjänstekomponenten i handelns och distributionens
funktioner kommer därför att bli viktig för sysselsättningen. Det
finns redan erfarenheter av sådana utvecklingar som behöver
utvärderas. Det gäller i synnerhet privata och offentliga tjänster
som förmedlas av butiker på landsbygden. EuroCommerce och Euro-FIET
ser här ett behov av ytterligare studier av vilken betydelse som
utvecklingen av nya parti- och detaljhandelstjänster kan få för
sysselsättningen, och förväntar sig att deras gemensamma
utredningsprojekt skall kunna producera exempel på åtgärder som har
vidtagits i detta hänseende
23. De europeiska sociala
partnerna inom handeln understryker att dialog kan vara ett viktigt
verktyg för att främja sysselsättningen i detalj- och partihandeln.
De bör vara väl placerade för att kunna utveckla den europeiska
parti- och detaljhandeln till en effektiv industri som fortsätter att
anpassa sig till förändringar i konsumenternas behov och
förväntningar samtidigt som den erbjuder säkra och kvalitativa jobb
för ett stort antal européer.
24. Europakommissionen
har meddelat att man före slutet av 1996 skall ge ut en grönbok om
handel och distribution som skall handla om detalj- och partihandelns
framtida utvecklingsmöjligheter inom EU. Då denna rapport ännu inte
har gjorts tillgänglig för de sociala partnerna inom handeln kan
EuroCommerce och Euro-FIET inte göra några konkreta och detaljerade
förslag till åtgärder för att främja en gynnsam utveckling av
sysselsättningen inom den europeiska parti- och detaljhandeln.
EuroCommerce och Euro-FIET ser det dock som viktigt att det när
grönboken publiceras, startas en bred diskussion om vilka
sysselsättningseffekter som utvecklingarna inom den europeiska handeln
har. För att starta en sådan diskussion föreslår EuroCommerce och
Euro-FIET att Europakommissionen tillsammans med de europeiska sociala
partnerna inom handeln, och inom ramen för den sociala dialogen,
anordnar en större konferens under 1997 som skall göra det möjligt
för de sociala partnerna inom EU och medlemsländerna att börja
identifiera åtgärder för att bevara och främja sysselsättningen
inom detalj- och partihandeln i Europa.
25. Medvetna om att de
sociala partnerna har mycket olika inställningar till vilka åtgärder
som bör vidtas för att gynna sysselsättningen inom handeln vill
EuroCommerce och Euro-FIET dra uppmärksamheten till följande förslag:
· att starta och
stödja stadsförnyelseprojekt i innerstadsområden i europeiska
städer i syfte att skapa livskraftiga och konkurrenskraftiga områden
där det finns affärer, underhållning och kulturell verksamhet, och
där det erbjuds högkvalitativa och arbetsintensiva tjänster som är
lätttillgängliga med både kommunala och privata färdmedel
· att skapa
inrättningar i stadskärnor och bostadsområden som kan utnyttjas av
serviceinriktade detaljhandelsföretag
· att utöka
tjänsteerbjudandet i affärer i områden där enbart
detaljistverksamhet inte är ekonomiskt lönsam, med olika slags
offentliga och privata tjänster, inklusive posttjänster och sociala
tjänster
· att ge
yrkesutbildning med en särskild inriktning på handelns speciella
behov en större uppmärksamhet, då detta är nödvändigt för att
bevara en serviceinriktad och därmed sysselsättningsfrämjande
utveckling
26. EuroCommerce och
Euro-FIET upprepar slutligen att det är avgörande att de sociala
partnerna inom handeln blir konsulterade om alla europeiska
sysselsättningsrelaterade åtgärder.
